Tidningen Journalisten rapporterar idag om analysinstitutet Nielsens enkät som omfattar 27000 personer i 27 olika länder. En tredjedel av de tillfrågade kan tänka sig att betala för tillgång till tidningarnas websidor.
En annan intressant aspekt som enkäten visar på är att de under 35 år är mest betalningsvilliga. Teorin om att unga har en god betalningsvilja på nätet stöds även av Kamratpostens chefredaktör Ola Lindholm, läs hans krönika här.
Gratisdebattens tid är kanske förbi, den nya generationen förstår att digitalt material också kostar pengar.
2010-02-16
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Problemet är, vilket ni givetvis vet men struntar i, inte betalningsviljan utan att mediebolagen inte hängt med. Folk piratkopierar för att piraterna erbjuder musik och film i ett bättre format än vad mediebolagen erbjuder.
SvaraRaderaFörst kom iTunes Music Store och nu har vi Spotify. Personligen tycker jag att Spotify äntligen är en produkt som erbjuder nått som är bättre än piratkopiering. Jag har all musik jag kan lyssna på hemma, på jobbet och i iPhonen. För en rimlig summa i månaden. Jag kunde inte vara mer nöjd och har aldrig ens övervägt att piratkopiera sen jag skaffade Spotify.
Det Spotify har gjort skivbolagens jobb åt dem. Dock 10 år för sent. Skivbolagen anlitar istället Teen Hunters som er och för det har jag inte förlåtit dem.
Betalningsviljan har alltid funnits och fortsätter finnas (se Projectet Flattr), men den existerar inte då kunderna känner sig överkörda av icke-existerande affärsmodeller, licenser som bara tillåter tre installationer och där artisterna får oerhört lite pengar jämfört med mellanhanden.
SvaraRaderaSpeciellt konserter har gått framåt de senaste åren - och Merchendise för filmer, musik och spel har exploderat.
Betalningsviljan finns - men inte för varor där företaget har krav för hur vi använder dem.
Daniel, bra att du är nöjd med Spotify. Angående din sista mening så arbetar vi inte åt musikbranschen utan åt filmbranschen och vi har aldrig drivit något fall mot tonåringar.
SvaraRaderaJag tycker att ni helt misstolkar det hela.
SvaraRaderaAtt en del kan tänka sig att betala för material på nätet betyder inte att man kan använda sig av en affärsmodell som tvingar människor att antingen betala eller avstå, när det inte handlar om en ändlig resurs.
Det är dessutom inte framställandet av kopior som kostar - utan framställandet av originalet. Och det är inte givet att det bästa sättet att få igen den investeringen är genom att ta betalt en fast kostnad per kopia.
Gratisdebattens tid är verkligen förbi. Det är numer ett faktum att man inte kan kräva betalt för allting som man kunde förr. Alla branscher måste anpassa sig till verkligheten, och verkligheten är nu att varenda människa knallar omkring med en hel filmstudio i fickan. Då går det inte att hävda ensamrätt på exemplarframställning längre.
SvaraRaderaJag, och många andra är fullt beredda att betala, men vi vill ha möjligheten att pröva produkten först, utan begränsningar. Ta till exempel spel, där 19 av 20 spel är skit som man spenderar mer tid på att installera än på att spela. När spelen kostar en femhundring styck så är det mycket pengar innan man hittar ett bra spel. Lägg till det att varje spel man köper som är dåligt innebär att man lägger pengar på att stötta en kass produkt, istället för att stötta en bra produkt. Man uppnår ett slags omvänd Darwinism, där överlevnad beror på häftiga omslag och billigt innehåll. Som konsument ska man inte behöva acceptera sådant. Andra brancher funkar inte så, jag kan provköra en bil innan jag köper, provsitta en soffa och så vidare.
SvaraRaderaVi måste komma tillbaka till en modell där kvalitetsprodukter kan konkurrera, och den modellen är try-before-you-buy.
En annan viktig sak är att vi vill betala till kreatörerna, inte klasarna av parasiter som suger ut dem. Skivbolag, filmbolag, distributionsbolag och liknande behövs inte längre, de är en föråldrad företeelse som redan är utdöd, även om de inte fattat det än. De är som vargen i Gråben och Hjulben, som springer ut för en kant och vi alla utom vargen vet att han kommer att falla, men han faller inte förrän han tittar ner och inser sin situation. Genom att bli av med de onödiga mellanhänderna så kan vi betala samma summa, men mycket mer pengar går till den som verkligen förtjänat dem.
Det sagt, så tror jag fortfarande att det var olyckligt att släppa in kommersiella intressen på internet. Internet började utanför den kommersiella världen, och när det byggts upp av icke-kommersiella aktörer så klampade de kommersiella intressena glatt in och kapade det, vilket har orsakat en enorm skada. Hade vi kunnat hålla dem utanför så skulle internet varit en mycket kraftfullare företeelse idag.
Jag skulle vilja ställa en fråga: Pontén, för mig är det uppenbart att öppet innehåll redan har vunnit. Visst, det kommer att ta ett tag innan fighten är över, men den är redan avgjord, det är bara en transportsträcka kvar. Utgången är lika klar som WW2 från Kursk till Berlin. Varför? Därför att tankesättet har anpassats till moderna förhållanden. Folk har redan anammat ett öppet tankesätt. Öppna produkter som Linux, OpenOffice.org, Apache, MySQL osv vinner mark, och kommer inom 10-15 år att dominera marknaden. De flesta artister, filmare, författare, programmerare och så vidare väljer att släppa sina verk under en öppen licens. Folk accepterar inte kunskapsmonopol och kulturmonopol längre. Detta är uppenbart, det syns överallt i samhället, men tydligast på nätet. Attityden i samhället har redan ändrats, resten är bara en formalitet.
Ser inte du det? Om du ser det, varför väljer du då att kämpa fast du vet att din sida kommer att förlora? För att köpa er ett par år till innan det är över? Om du inte ser det, hur förklarar du då hur ni tappar mark, och hur tänker du vända på trenden?
Jag har kommenterat och svarat på inlägget på min blogg. Läs gärna!
SvaraRaderahttp://caspianrehbinder.wordpress.com/2010/02/16/betalningsvilja/
Som så många har sagt så handlar det inte om gratis, utan dels om att känna att man får valuta för sina pengar och dels att man helt enkelt måste ha råd.
SvaraRaderaSka man köpa två skivor, se en film på bio, hyra några filmer, köpa en film, köpa en eller två veckotidningar samt köpa en bok, så är man lätt uppe i över 1 000 kronor. För en person som går i gymnasiet är detta hela studiebidraget.
Då blir det istället att man tankar ned en 5-6 album som är intressanta och det samma för film. Blir kanske att man köper boken och tidningarna eftersom dessa inte finns "ute på nätet". Om nu inte tidningarna har en egen sida för då kanske man kan läsa materialet där och istället lägga pengarna på den där filmen man ville köpa. Eller så sparar man pengarna för att ha råd med någon av skivorna (som man nu har lyssnat på och verkligen VILL köpa).
Att få folk att betala för tidningar på nätet är inget större problem. Bara man erbjuder något vettigt för pengarna. Dock måste man vara beredd att denna kostnad påverkar andra delar av personens konsumtion. För pengar är och förblir en ändlig resurs. Inget man kan göra för att kringgå detta faktum.
Som ensam pensionär så idkar man sharing is caring genom att bilda matlag med andra ensampensionär! När det gäller webbsidor så är ju ofta texten nästan exakt densamma antingen det står DN,SVD,AB eller vad som. Och marginalkostnaden för nästa digitala kopia kostar ju faktiskt ingenting extra! Låter jag bli att besöka någon av de webbsidor som kostar något, så har ju faktiskt råd med att gå bort till äventyrsgolfbanan och spela en runda tillsammans med min granne nån gång då och då varje sommar. Förresten så har jag ingen som helst aning om hur man i så fall gör om man skulle vilja betala på nätet. Och det har inte mina grannar heller!
SvaraRaderaSara:
SvaraRaderaDå ni uttrycker åsikter om alla närliggande ämnen samt uttrycker er positiva till lagstiftningar som exempelvis USAs (och då implicit även ger stöd till rättsprocesserna där) så är det inte så underligt att begreppen blandas något.
Sen är det ganska irrelevant vad ni jobbar med på bloggen, det som är relevant är åsikterna som diskuteras.
Så om ni inte anser att det är en fundamental skillnad mellan film och musik vad gäller upphovsrätt förstår jag inte alls din kommentars relevans.
/Klas Mattsson
Tja du, betalningsviljan finns där helt klart, det är vi alla överenns, pirater som anti-pirater, det vi inte är överänns om är VAD den betalningsviljan vill betala för.
SvaraRaderaTa mig som exempel, Dungeons and Dragons online är gratis att spela och tanka ner från deras sida, jag testade det nu 1.5 år efter att jag testade det första gången. Det har blivit mycket bättre. Deras betalningsmodell är följande, antigen betalar du per månad (ca 120 kr) och får tillgång till _allt_ eller så betalar du en valfri klumpsumma och köper vissa delar av spelet, eller så spelar du gratis och fortfarande kan du få ta del av _hela_ spelet, det kommer bara ta mycket längre tid.
Så, pyntade in 350 kr o köpte lite "content" för att jag verkligen gillar det spelet, kommer pynta in säkert en 700 kr till. Jag betalar hellre en klumpsumma lite då och då än en månadsavgift på det här..
Men å andra sidan har jag spelat WoW sen release, dvs nästan 5 år.. och betalat 120kr i månaden..
Är riktigt pepp på året som kommer när det gäller filmer, minst en 15-20 filmer som jag kommer gå på bio för att se, förra året sög, var bara en 3-4 filmer som var värda att gå på bio för och betala 100kr för.. Avatar var en av dem.. :P
Jag hoppas ni förstår att betalningsviljan alltid har funnits. Det är alltså upphovsrättsindustrins ansvar att hitta användarvänliga och smidiga betalningsmetoder på egen hand och inte konsumenternas anvar att nöja sig med de användarovänliga och osmidiga upphovsrättsindustrin har skapat.
SvaraRaderaOm ni inte tar ert ansvar kommer konsumenterna använada av en metod som varken gynnar eller missgynnar er, till exempel The Pirate Bay
Jag skulle vilja ha er kommentar på Peter Sundes nya projekt http://www.flattr.com/beta
Fortsätta gärna blogga, jättebra att ni tar upp våra frågor, det är ju trots allt valår ;)
@Anders Troberg:
SvaraRaderaMycket bra sagt!
Siffror som visar på just detta att folk väljer öppna sätt att få tag på information.
http://feber.se/webb/art/173828/illegal_fildelning_av_tv_kar__/
En av anledningarna är att folk inte längre vill vänta på att producenter ska släppa tex TV avsnitt internationellt utan dom vill ha det lika fort som alla andra.
Då fildelar man TV serierna istället för att sitta och vänta, i somliga länger kan det ta månader innan TV avsnitten kommer till deras land.
Varför ska information och produkter låsas bakom rättigheter och regler istället för att släppas direkt till dom som vill ha det med rättigheterna i behåll?
SVT play ett underbart exempel.
Men även dom låser sig inrikser med det dom släpper.
Jag kan tex inte titta på OS från jobbet på Lunchen för att företaget jag jobbar åt är ett internationellt/globalt företag där Internetuppkopplingen är köpt i sverige men från ett internationellt företag och registreras därav som om jag vore i Frankrike/USA beroende på vart man kollar.
Eller om vi vänder på det, min favoritserie House (House M.D).. Varför ska jag behöva höra från mina kollegor i USA om hur extremt roligt det senaste avsnittet var och sen två månader senare få se avsnittet.
Sure hade jag inte känt folk från USA så hade problemet aldrig uppstått och hade jag haft tåladmod så hade det inte heller varit ett problem.
Men allmänheten vill ha valmöjligheter!
Vi vill kunna VÄLJA vad vi vill göra och hur vi ska ta del av information.
Musik, Film, Spel, Konst.. vad det än gäller, vi är inte intresserade av att piratkopiera bara för att det är gratis.. Vi vill ha det tillgängligt på ett sätt som vi tycker är bra!
Jag vill ha TV avsnitt i *.avi eller *.mkv eftersom jag sitter mycket vid datorn (ca 16h om dagen), och jag vill ha mina låtar i *.mp3 eftersom jag är ute och reser ganska mycket och har då bara med mig min iPhone.
Om jag någonsin får för mig att spela ett spel så vill jag ha valmöjligheten att testa det innan för att se om det är så bra som alla säger, vissa spel har säkra källor (Atari och Blizzard är två källor som jag vet är bra) och är det en säker källa så köper jag det nästan direkt oavsätt om jag får testa det eller inte... Men annars vill jag testa mina spel innan.
När det gäller TV-serier så behandlas de dessutom otroligt dåligt av TV. Några vanliga problem:
SvaraRadera* Man byter sändningstid lite hipp som happ, speciellt på lite udda serier.
* Man klipper eftertexterna, splitscreenar dem till oläslighet, kör dem i turbofart eller pratar sönder dem. Jag vill veta vilka som medverkat!
* Urusla textningar. Det finns betydligt bättre texter på nätet än vissa av de katastrofer man ser.
* Många serier kommer aldrig till Sverige. Detta gäller främst asiatiska serier, men också tex har flera bra kanadensiska serier aldrig nått Sverige.
* Av de serier som kommer till Sverige så är det ibland flera års fördröjning.
* Man sänder avsnitt i fel ordning.
* Man sänder hela säsonger i fel ordning (Kanal 5 och Babylon 5, jag pekar på er!).
* Man sänder ett avsnitt med textningen från ett annat avsnitt.
* Man bryter avsnitten mer och mer för reklam. För 20 år sedan låg ett avsnitt för en entimmes-slot på cirka 50-52 minuter, idag är det nere på 38-42, kanske 44-45 för storserierna. Det är alltså upp till en kvart mer reklam per timme!
* Man har inget sinne för att bevara kultur. Flera avsnitt av Doctor Who anses förlorade, likaså de fyra första avsnitten av MST3k. Kultur är inte en slit-och-släng-vara, det är något som ska behandlas och bevaras med respekt.
Ärligt talat, det är som att fösöka sälja mat genom att servera den begravd i ett lass dynga. Är det så konstigt att man då väljer andra källor?
@Anders Troberg:
SvaraRaderaMycket bra punkter.
En annan är att man inte längre har tid att sitta och kolla på sina serier vid TV'n alla gånger.
Om det är något jag har lagt märket till allt eftersom man växt upp, fått ett jobb och driver ett företag så är det att det är svårare att anpassa sig till samhällets tider och regler för dom följer inte med ens personliga utveckling och ambitioner.
Jag personliga strävar efter ett liv mer personlig kontroll och individuella rutiner där jag kan anpassa mig själv efter behov till andra människors levnadssätt.
Vad som är allmänt svårt är att kunna sätta mig ner och titta på TV, samma sak med äldre generationer som mina föräldrar, kompisarnas föräldrar för man har så mycket annat att stå i.
Borde det inte ligga i TV och Medias intresse att kunna nå ut till alla, även oss som lever hektiska liv på fot eller framför ett jobb hela dagarna?
Enkel lösning, släpp TV avsnitt i ett portabelt format som har fler valmöjligheter vad gällande tid, plats och visningsmedia.
Jag kommer inte sluta köpa TV apparater bara för TV avsnitt blir nerladdningsbara, jag har tex kodat ett eget program för att kunna streama SVTplay osv till min TV enbart så att jag kan slippa sitta och titta på kanal 1 vid specifika tider utan jag kan gå in i efterhand via SVT play.
Reklam, jag skiter i om ni har reklam, jag tycker tex om ICA reklamen eller "Old Spice" reklamen (den känner eventuellt inte så många till då den går på Amerikansk TV).
Så låt det vara kvar, men för guds skull låt mig få kolla på TV efter mina behov och krav inte på någon massivt företags krav och tider.
Anders Troberg har en mycket god poäng angående TV, ta åt er den...
SVT ska vara en public service...
Se då till att det är vi "public" som väljer hur vi ska få vårt media! SVTPlay är ett av sveriges första bra iniativ! Fortsätt så!
Har ni verkligen levt i tron att det inte finns någon betalningsvilja? Trots att all forskning på området tydligt visat att det gör det? Ni är verkligen skojiga.
SvaraRaderaDet har aldrig varit en fråga om "gratis" och det är bara upphovsrättslobbyn som fått för sig att det är en "gratisdebatt" som förs.
Det hela sammanfattas bäst på engelska:
It's about free as in free speech, not free as in free beer!
Man måste ju betala, av respekt gentemot dem som skapar verken.
SvaraRaderaMan tycks vilja ha film, musik och - snart - litteratur gratis, eftersom det går att få det gratis. Det är bottenargumentet; jag har aldrig förstått det annorlunda.
Förklara det uppriktigt: Varför ska man inte betala för det man konsumerar?
Att hävda att det är bättre format osv som piratvärlden tillhandahåller, gör ju inte att upphovsmännen får betalt.
Man betalar, eftersom det är det enda hederliga sättet att se till att de som är i botten av näringskedjan - musiker filmare författare fria debattörer konstnärer - får betalt för sitt jobb.
Om man tycker att en produkt är dålig, behöver man ju inte nyttja den och därmed inte införskaffa den.
Ibland köper jag en dålig ost. Men jag har likväl köpt den.
Jag kan tänka mig en värld där allt är gratis och/eller där vi alla delar på kakan rättvist och har medborgarlön osv. Ett anarkististiskt Utopia. Typ tvåtusentrehundranånting.
Och/men den världen kan ju inte börja med att man tjyvkopierar konstnärers alster.
Magnus Carlbring, embryobloggen
Embryo: Följande svar är saxat från ett annat svar jag skrivit på en annan blogg, så jag ber om ursäkt om formuleringen är lite out of sync, men innehållet borde svara på dina frågor:
SvaraRaderaDet finns massor av sätt, sätt som redan används framgångsrikt av massor av kreatörer. Live-framträdanden, ransomware, donationer, micropayments, ge goodies till de som betalar och så vidare.
Egentligen så borde artister först ställa sig två frågor:
* Vad är viktigast för mig: Att få bra betalt för vad jag gör eller att få betalt för varenda konsumption av mitt verk?
* Vad är det största hindret för att jag får betalt? Att folk inte känner till mig eller att några konsumerar mina verk gratis?
Jag tycker bossen för MySQL sammanfattade det bäst (citerat från minnet): “Det spelar ingen roll om bara en av tusen betalar om man har mer än tusen gånger så många användare”.
Sättet att tjäna pengar är att bygga upp ett namn, ett rykte, så att man hittar sin publik. När man har sin publik så är den beredd att betala för att få mer. Så har det alltid varit, det är bara mekanismerna för det som blivit bättre nu, när en person själv kan nå sin publik, utan snyltande mellanhänder (och deras advokater ;) ).
Fast argumentet ar oftast inte att det gar att fa det gratis (punkt).
SvaraRadera1. Det gar att fa det gratis pa ett satt som ar enklare och battre (kvalitet/mobilitet) an nar man betalar for det.
2. Priset ar fortfarande baserat pa den gamla modellen nar fysiska exemplar behovdes distribueras. Det kostar _INGENTING_ att gor tva eller tva miljarder kopior av en film langre. Priset borde aterspegla det.
I slutandan tycker jag det stora problemet ar att filmbolagen (musik/film/tv) fortfarande tanker 80-tal. Faktum ar att folk vill ha sina 50000 latar, 1000 filmer, 50 serier. Det dom ska forsoka hitta ar ett satt att fa betalt for den mangden. Ingen kommer betala $50/st for 1000 filmer. Daremot $20/st for 1000 filmer ar mycket mojligt om man slar ut det over tid. Det ar just den gransen som bolagen behover hitta. Smartgransen for nar det inte gor "ont" att kopa langre utan "jag kan lika garna betala for det eftersom det ar sa billigt". FA manniskor att kopa istallet for att TVINGA manniskor att kopa.
For att inte tala om att gora det MOJLIGT att kopa. Jag reser ratt mycket mellan USA och Sverige. Vilket betyder att jag allt som oftast (i basta fall) behover ha tva konton (ett for sverige och ett for usa) och i samsta fall maste ha tva olika tjanster (hulu finns bara i usa, pandora finns bara i usa, spotify finns inte i usa).
Eller som i fallet med Fotbolls EM och nu Vinter OS. Att jag inte ens KAN betala for att fa se det.
1. Det forsta (har i USA) kravde privat INTERNET abb for att fa se det online (ESPN). Jag bodde pa hotell och hade darfor inget privat internet abb.
2. Det senare kraver ett privat KABEL-TV abb for att fa se det online (NBC). Sa trots att jag nu har en egen lagenhet, social security, privat internet abb och sa vidare har i USA, men rakar sakna TV och kabel abb, sa kan jag inte se Vinter OS.
Det ar mycket gnall fran dom stora bolagen om folk som inte betalar, men som privatperson har jag ju valdigt svart att tycka synd om dom nar rattighetslagarna dom tvingar igenom inte ens later mig se sandningar fran SVT nar jag ar i USA. Sandningar som jag dessutom betalar for genom min tv-avgift.
Fixa nåt Hulu liknande till sverige för en låg kostnad per månad och se då till att det blir sänt samtidigt som tv-serierna gör i USA, dvs inga delays!
SvaraRaderaDå har ni kommit någonvart!
Gärna nåt liknande med film, visst vi har ju voddler, men jag vill ha filmerna på premiär där samtidigt som på bio. Det är inte alltid man vill gå på bio pga folk som pratar mitt i.
Jag undrar huruvida betalningsvilja för tidningar på Internet är en generationsfråga eller inte.
SvaraRaderaOavsett ålder kan det ju tyvärr vara frestande att ta saker gratis, även om man vet i ryggmärgen att har kostat att producera etc.
/Sten Walin
Troberg: Du lägger hela ansvaret på upphovsmannen, ingenting på konsumenten. Och du skriver enkom om nya möjligheter att - eventuellt - tjäna pengar.
SvaraRaderaJag ställde ju en helt annan fråga: Varför ska man inte betala för det man konsumerar?
(Jag gör det, alltså pröjsar och nyttjar de kanaler som är okej: hyr film, betalar tv- och licensavgifter, köper böcker och lånar på bibblan, spotifajjar, köper spel osv. Ohederligheten i att tanka hem piratkopierade produkter är för mig obegriplig; jag skulle aldrig vara illojal mot någon annan yrkesgrupp eller grupp av medborgare på det viset, såsom tjyvkopierare är gentemot upphovsmän.)
Igen: Varför?
Det är ju kanon att det öppnas nya vägar och nya inkomstmöjligheter och nya distributionsvägar.
Men.
Jag tror inte att upphovsmän ser så mycket av det ännu. Om betalningsviljan verkligen fanns, på allvar, då skulle givetvis piratkopieringen och den illegala fildelningen upphöra. Av solidaritet och av hederlighet.
Dessutom är det så, att de nya betalnings- och försörjningsvägar som du omtalar inte alls funkar för alla. Vi är inte entrepenörer, alltid. Det är inte därför man skriver, alltid.
Uttrycksbehov och tekniskt kunnande går inte heller alltid ihop.
Och för oss som skriver, apropos detta ständiga påpekande att man kan ju föreläsa, liveframträda osv, gäller ofta detta (citerar ordföranden för Authors Guild of America): "Writing is not a performance art."
Och visst är det finfint att man edera sig själv - pang på - rakt ur på nätet utan produktionsled. Men faktum kvarstår: det är verkligt svårt att bli riktigt ersatt. Därför - för den lilla rösten och den lila konstnärens skull som kastas ut på cyberoceanen - är det av yppersta vikt att upphovsrätten skyddas.
Magnus Carlbring (embryobloggen)
"Troberg: Du lägger hela ansvaret på upphovsmannen, ingenting på konsumenten. Och du skriver enkom om nya möjligheter att - eventuellt - tjäna pengar."
SvaraRaderaFör att, i ett marknadsekonomiskt system, så har inte konsumenten något annat ansvar än att rösta med sina pengar. Om något så förstärker ett system med där man väljer vem man sponsrar denna Darwinistiska utrensningsmetod i marknadsekonomimodellen.
"Jag ställde ju en helt annan fråga: Varför ska man inte betala för det man konsumerar?"
Låt mig vända på det: Varför ska man betala lika mycket får något man älskar som för något man hatar.
Hur ofta har du inte köpt en skiva och insett att det var bara den där enda hitlåten som var något att ha, och även den var rätt kass efter fem genomlyssningar? Är den skivan verkligen lika mycket värd för konsumenten som en skiva där varje låt är solid, där vaje låt är en låt som man vet att man kommer att återkomma till år efter år efter år?
Ge konsumenten makten att belöna de som gör bra stuff, genom att ta bort tvånget att betala för dynga med ett häftigt omslag. Det stöttar inte bara de bra artisterna direkt genom mer klirr i kassan, det gynnar även de små och udda artisterna, eftersom det gör det sänker risken att pröva på något nytt. Idag kostar en skiva 200 spänn, ett spel 500 spänn. Det är mycket pengar att satsa på något som man inte har någon som helst aning om ifall det är bra, så då låter man oftast hellre bli.
"Det är ju kanon att det öppnas nya vägar och nya inkomstmöjligheter och nya distributionsvägar.
Men.
Jag tror inte att upphovsmän ser så mycket av det ännu."
Tja, de upphovsmän som tagit steget ser det. De som bara sitter förskrämt bakom en sten och håller nervöst storbolagen i handen och inte vågar kliva fram ser det inte. Så är det alltid. En del tar chansen, andra gör det inte.
"Dessutom är det så, att de nya betalnings- och försörjningsvägar som du omtalar inte alls funkar för alla. Vi är inte entrepenörer, alltid. Det är inte därför man skriver, alltid."
SvaraRaderaVisst är det så, men det är bara att inse att ibland måste man göra saker man finner ointressanta. Man måste bli entrepenör, i alla fall lite grann. Visst kan, låt säga, SAAB göra bilar för att det är kul och häftigt, men någonstans måste de också sköta entrepenörsbitarna, eller leja in någon som gör det åt dem.
Face it, alla jobb suger ibland (här finns det antagligen utrymme för ett skämt om porrstjärnor, men jag avstår då det är för lättköpt). Man kan inte bara ha roligt, ibland måste man hantera verkligheten. Buhu, ingen gillar det, men man biter ihop och gör det för att det behövs.
"Uttrycksbehov och tekniskt kunnande går inte heller alltid ihop."
Lär dig (det är faktiskt inte svårt), hyr in hjälp eller, ännu bättre, ta hjälp av dina fans. Är du tillräckligt stor för att tjäna pengar på ditt skapande så har du garanterat något fans som med glädje assisterar.
Det här är förresten en viktig bit, kanske den allra viktigaste för kreatören: mötet med publiken. Kom ihåg, kultur är inte en produkt, kultur är vad som händer när produkten konsumeras.
Jag är själv programmerare, och jag älskar att möta mina användare. De får mig att tänka i andra banor, utanför min mentala box, de får mig att se förbättringar jag inte hade tänkt på själv, saker som får mig att tanka "Fan, det där är ju riktigt coolt! Jag hade aldrig tänkt på att man kunde göra så med mitt program!".
Kultur måste vara levande, den måste frodas, och det gör den i mötet mellan människor. Världens mest fantastiska symfoni som aldrig spelas är mindre värd som kultur än två kompisar som fylleskrålar snuskiga visor på väg hem från krogen.
"Writing is not a performance art."
Säger du det? Har du sett Nick Cave högläsa sina böcker? Har du sett spoken word-performances med tex Henry Rollins eller Jello Biafra? Lawrence Lessig?
För att inte snacka om kollaborativt författande. Jag är attans sugen på att göra något kollaborativt projekt via tex Gobby, en kollaborativ editor där flera personer samtidigt kan editera samma text, och live se alla ändringar. Jag har också en tanke kring spatialt arrangerad text för digital konsumtion, där varje ingående persons historia är en text som snirklar sig över ett gigantiskt virtuellt "papper", och där texterna möts när personerna möts osv. Det kräver naturligtvis en läsarprogramvara, men principen är intressant genom att den låter en utforska storyn från olika vinklar. En sådan histora skulle lämpa sig suveränt för kollaborativt arbete.
Så, att skriva kanske inte måste vara performance art, men det kan vara.
"Men faktum kvarstår: det är verkligt svårt att bli riktigt ersatt."
Vad är svårast, att hitta fans eller att få betalt av dem?
Jag tror fortfarande att problemet är att hitta fans, och ju mer man sänker tröskeln för att prova på, desto lättare blir det.
Troberg: Att applicera Darwins läror på marknadsekonomi är lika ogörligt som att tillämpa dem på andra mänskliga, sociala aktiviteter. Darwinismen handlar om biologi, det är en utvecklingslära. Inte en lära om människans fria val och förmåga till samspel och hederlighet.
SvaraRaderaMänniskan är utrustad med ett förnuft (ofta sunt, ibland inte) och dessutom en förmåga att agera efter detta förnuft: man kan välja. Jag väljer att betala, eftersom då vet jag att någonstans i botten på inkomstpyramdiden sitter ett koppel - oftast - utfattiga upphovsmän och mår riktigt dåligt av den hänsynslöshet som - bland somliga - råder gentemot vad de har skapat.
*
Jag förstår fortfarande inte varför man inte betalar. Du svarar aldrig på frågan, bara vänder på den. Du menar att man - för att man ibland har köpt dåliga plattor - skulle ha rätt att ladda hem andra (bra?) plattor gratis. Det kan jag inte begripa.
Och som svar på din fråga: Nej jag har sällan köpt en sådan skiva som du beskriver; jag väljer nogsamt och brukar vara medveten om vad jag inhandlar. Men, som sagt, ibland köper man en dålig ost. Men, man köper den.
*
Du skriver om något slags tvång att betala för dynga. Det är ju bara påhittat, det tvånget. En medveten konsument är inte tvingad till något. Däremot kan komnsumismen skapa ett köpbehov och en betingad reflex att ett inköp får dig att må bättre - men det är en helt annan diskussion. Köper du en bra bok kan du aldrig må dåligt.
Jag skulle dock må väldigt dåligt om jag laddade ned böcker eller skivor illegalt. jag skulle skämmas.
*
Sedan skriver du mycket om möjliga sätt att skriva och publicera sig. Och allt det är gott. Om än inte särskilt nytt. Att skriva i lag och ihop har gjorts i århundraden. Redan de gamla haikupoeterna samlades i det japanska 1600-talet för att skriva renkuverser tillsammans. Estradpoesin är lika gammal som diktkonsten själv.
Dadaisterna ägnade sig åt slumpmässig och självsdestruerande vers. Det går en ström av framförd text via det antika dramat och över Bellman och Majakovskij fram till Patti Smith och Laurie Anderson. Och så vidare och så vidare.
Sedan har vi romanförfattaren som likt Proust sitter på sin kammar i decennium efter decennium och skriver, skriver, skriver. Och når miljoner läsare.
Det som är så fiffigt med upphovsrätten är att den är rättvist, och generell. Den skyddar både estradörens och den skygges alster.
Inget av alla dina exempel eller förslag motsäger eller kan utesluta upphovsrätten. Tvärtom.
När du läser live, när du skriver i grupp, när du ederar dig själv på nätet, som e-bok eller direkt eller via print-on-demand, när du gör anspråk på ditt verk och ditt pund - som publicist eller som estradör eller hur du nu skriver och ger ut dig själv - så måste du ha rätt till ditt alster.
Ju friare och öppnare nätet är, desto viktigare att skydda den enskilde upphovsmannens upphovsrätt. Annars har du ingenting att vare sig leva för eller av.
Författarrollen förändras, visst. Men i botten av varje uppläsning och bakom varje textsida, varje artikel och varje blogginlägg och dikt och vad som tänkas kan i skrivväg, finns bara en sak: det skrivna ordet och det hårda slit som arbetet med det skrivna ordet innebär. I den meningen är writing aldrig a performance art. Det är liksom inte på lattjo.
Arbetar man med detta på fullt allvar finns det inga kompromissmöjligheter, bara ett oskrivet ark och ett slags skoningslöst utmanande av det egna jaget och det språk som behöver både betvingas och befrias. Och det språkets frihet befästs och bekräftas av upphovsrätten.
Magnus Carlbring (embryobloggen)
"Troberg: Att applicera Darwins läror på marknadsekonomi är lika ogörligt som att tillämpa dem på andra mänskliga, sociala aktiviteter."
SvaraRaderaSnack, marknadsekonomin är det mest extrema exempel på "survival of the fittest" som vi har.
"Du menar att man - för att man ibland har köpt dåliga plattor - skulle ha rätt att ladda hem andra (bra?) plattor gratis. Det kan jag inte begripa."
Tja, om man laddar hem en bra skiva gratis så donerar man till artisten, under förutsättning att artisten accepterar donationer. På så sätt får artisten mer pengar än vad han annars skulle fått (artisterna får bara en bråkdel av försäljningspriset, resten snor mellanleden).
"Men, som sagt, ibland köper man en dålig ost. Men, man köper den."
Och vem vill du helst ge dina pengar till, den dåliga osten eller en läcker Tomme artisanale des Pyrénées au lait de vache (vilken jag förresten rekommenderar helhjärtar, det är antagligen den bästa osten i världen och det blir inte bättre än så)?
"Du skriver om något slags tvång att betala för dynga. Det är ju bara påhittat, det tvånget. En medveten konsument är inte tvingad till något."
Om du inte har möjlighet att pröva produkten innan du köper kan du inte göra ett informerat val.
"Jag skulle dock må väldigt dåligt om jag laddade ned böcker eller skivor illegalt."
Det finns fortfarande inget prejudikat som visar att det verkligen är illegalt, så jag föreslår att du slutar använda osakliga nedsättande epitet.
"Inget av alla dina exempel eller förslag motsäger eller kan utesluta upphovsrätten. Tvärtom."
Inte upphovsrätten som koncept, nej, men defintivt upphovsrätten som den utnyttjas av industrin idag.
Jag skulle vilja se den reformeras till något i stil med GPL-licensen. Upphovsmannen behåller samma rättigheter som idag, men de är inte exklusiva. Upphovsmannen förlorar inget, men samhället och kulturlivet vinner mycket.
"När du läser live, när du skriver i grupp, när du ederar dig själv på nätet, som e-bok eller direkt eller via print-on-demand, när du gör anspråk på ditt verk och ditt pund - som publicist eller som estradör eller hur du nu skriver och ger ut dig själv - så måste du ha rätt till ditt alster."
Rätt, ja. Exklusiv rätt, nej, inte alls. Jag är helt nöjd med att jag har rätt till mitt eget program (jag är programmerare) eller spel (och amatörspeldesigner), det stör absolut inte mig att andra också har den rätten. Tvärtom, jag finner det det inspirerande.
"Ju friare och öppnare nätet är, desto viktigare att skydda den enskilde upphovsmannens upphovsrätt. Annars har du ingenting att vare sig leva för eller av."
SvaraRaderaTycker du? Jag tycker att det verkar som om de som tex jobbar med Linux-utveckling har mycket roligare än de som jobbar med Windows-utveckling.
Jag rekommenderar att du kör ett test. Prova att starta eller delta i ett öppet projekt. Det kostar dig bara lite tid. Tro mig, när du upplevt den energin så vill du inte gå tillbaka.
"Författarrollen förändras, visst. Men i botten av varje uppläsning och bakom varje textsida, varje artikel och varje blogginlägg och dikt och vad som tänkas kan i skrivväg, finns bara en sak: det skrivna ordet och det hårda slit som arbetet med det skrivna ordet innebär. I den meningen är writing aldrig a performance art. Det är liksom inte på lattjo."
Som sagt, jag är programmerare. Jag tror vi kan vara överens om att programmering är ännu mindre performance art än att skriva. Programmering är inte heller på lattjo, det är dödligt allvar.
Ändå så stör det inte mig att andra får vidarutveckla mitt stuff. Det stör inte de hundratusentals andra utvecklare som jobbar i öppna projekt. Tvärtom, vi drar nytta av det, vi delar våra erfarenheter, vår kod, våra förbättringar.
Många av oss lever på det. Många lever gott på det. Jag tror tex att folket bakom MySQL, QT, Skype osv skrattar hela vägen till banken.
Dessutom, varför måste performance art vara på lattjo? Jag har sett rätt mycket performance art som är på dödligt allvar.
"Arbetar man med detta på fullt allvar finns det inga kompromissmöjligheter, bara ett oskrivet ark och ett slags skoningslöst utmanande av det egna jaget och det språk som behöver både betvingas och befrias. Och det språkets frihet befästs och bekräftas av upphovsrätten."
Vacker retorik, usel logik. Det finns ingen koppling som säger att språkets frihet befästs och bekräftas av upphovsrätten. Tvärtom, om något så är den begränsande för friheten. Du måste nog utveckla den logikkedjan lite om den ska hänga ihop.
"Det finns ingen koppling som säger att språkets frihet befästs och bekräftas av upphovsrätten."
SvaraRaderaVisst gör det det. Yttrandefrihet och upphovsrätt är syskon, de är samma andas barn. Genom att jag vet att mitt fria ord är skyddat, har jag också en given trygghet - och ett absolut ansvar - att skriva vad jag vill, utan att kränka eller förtala.
I en diktatur är upphovsrätten liksom yttrandefriheten åsidosatta. Av solidaritet med fängslade författare och fria debattörer ute i världen bör man kämpa för både en stark och skyddad upphovsrätt samt för en självklar yttrandefrihet.
*
Vulgärdarwinism - eller socialdarwinism om man så vill - har ingenting med den utvecklingslära som Charles Darwin skrev. Darwin används ibland på det där sättet, för att förklara eller försvara den starkes rätt över den svage eller förtryck av minoriteter. Men det är med förlov sagt rent nonsens. Vad som skiljer människan från djuren är vår fria vilja och möjligen vår kreativitet. Det finns ingen automatisk social eller ekonomisk utslagning; sådant skulle kunna försvara såväl slaveri som tiggeri. Och vi har kommit längre än så.
Magnus Carlbring (embryobloggen)
embryo: Jag tror att du talar om den ideella upphovsrätten, rätten att alltid förknippas med ditt verk.
SvaraRaderaJag gissar att AT talar om den ekonomiska upphovsrätten, eller snarare det monopol som upphovsrättsägaren har på att distribuera verket.
Och du kan väl inte med hedern i behåll påstå att yttrandefriheten främjas ett enda dugg av att du som upphovsrättsinnehavare enväldigt kan bestämma vem som får eller inte får ta del av ditt verk?
jorma eng:
SvaraRaderaJag skriver om upphovsrätten i stort.
Vad menar du med enväldigt? Som poet är jag förvisso envåldshärskare över mina textarealer, det må stämma. Och upphovsrätten skyddar mitt givna ord och ger mig egenansvar.
Men en såld dikt eller hederligt utlånad bok är ju läsarens inre egendom. Intäkter och vidarepublicering är dock mitt pund och mitt ansvar. Det här är ett jobb, märk väl.
Hur skulle det annars bli? Skulle någon annan kunna ge ut mina alster eller framföra dem och tjäna kosing på dem, utan att att jag ersattes? I sådana fall: varför?
Jag menar dessutom att den ideella rätten även förhindrar olovlig kopiering och distribution, då det är en kränkning av verket.
*
Yttrandefrihet innebär också frihet att tiga. Vi måste förstå detta i ett stort, allmänmänmänskligt politiskt perspektiv. Det finns fria debattörer och litteratörer som förföljs för sina publikationer och sina texter. Givetvis ska de både ha ekonomiskt och ideellt skydd för sitt jobb.
Magnus Carlbring (embryobloggen)
"Visst gör det det. Yttrandefrihet och upphovsrätt är syskon, de är samma andas barn. Genom att jag vet att mitt fria ord är skyddat, har jag också en given trygghet - och ett absolut ansvar - att skriva vad jag vill, utan att kränka eller förtala."
SvaraRaderaSorry, men det där är bara retorik, inte logik. Du kan skriva vad du vill och den rätten kan vara precis lika skyddad utan upphovsrätt.
"I en diktatur är upphovsrätten liksom yttrandefriheten åsidosatta. Av solidaritet med fängslade författare och fria debattörer ute i världen bör man kämpa för både en stark och skyddad upphovsrätt samt för en självklar yttrandefrihet."
Tvärtom. Upphovsrätten tillkom som ett sätt att censurera politiskt obekväma.
Sorry, men begreppen yttrandefrihet och upphovsrätt är ortogonala. Rörelse på ena axeln innebär inte rörelse på andra.
"Vulgärdarwinism - eller socialdarwinism om man så vill - har ingenting med den utvecklingslära som Charles Darwin skrev. Darwin används ibland på det där sättet, för att förklara eller försvara den starkes rätt över den svage eller förtryck av minoriteter. Men det är med förlov sagt rent nonsens. Vad som skiljer människan från djuren är vår fria vilja och möjligen vår kreativitet. Det finns ingen automatisk social eller ekonomisk utslagning; sådant skulle kunna försvara såväl slaveri som tiggeri. Och vi har kommit längre än så."
Mer tomretorik. Darwinism innebär exakt vad jag beskrev, att de bra, livskraftiga egenskaperna premieras och de dåliga straffas.
Sedan kan man i ett samhälle säga att det av olika anledningar är värt att sätta dessa mekanismer ur spel, tex genom att ge vård till behövande, men det ändrar inte definitionen på Darwinism.
Det samhälle du förordar går dock steget längre. Det tar bort incitamentet att bli bättre helt. Det finns ingen anledning att göra en bra produkt, eftersom du för samma belöning som för en dålig produkt. Det är inte samma sak som att ha lite mindre lutning på kurvan och en skyddsnät i botten, det är att platta ut den helt.
Jag tycker också att du gör ogrundade antaganden när du antar att djur inte har fri vilja och kreativitet. Har du haft katt så vett du att djur kan ha fri vilja. Har du sett socialla djurs interaktion och lek så vet du att de är kreativa, utifrån sina begränsningar.
"Jag gissar att AT talar om den ekonomiska upphovsrätten, eller snarare det monopol som upphovsrättsägaren har på att distribuera verket."
Korrekt. Ingen har talat om att avskaffa eller ens försvaga den ideella upphovsrätten, tvärtom, den betraktas som "helig". Heck, till och med de stora distributionsgrupperna på warez-området är stenhårda med "give credit where credit is due", något som däremot upphovsrättsindustrin inte är. Vem minns inte Disneys kamp i svenskt rättssystem för att upphovsmännen inte skulle nämnas som upphovsmän för sina verk?
Troberg: I forna Sovjetunionen gavs exempelvis Karlsson på taket ut i stora upplagor, utan att Astrid Lindgren fick ersättning. Även i Kina ges litteratur ut, utan att upphovsmännen har kontroll över mängd och upplaga.
SvaraRadera*
Likheter mellan djur och människa är alltid kul att ägna sig åt. Men Darwins evolutionslära - när den appliceras på sociala förhållanden - blir oerhört missförstådd och missbrukad i dylika sammanhang. Det är inte de "dåliga" som straffas, utan de som är mest anpassningsbara som vidareutvecklas.
*
Som poet kan man förvisso känna med utrotningshotade djurarter. Och visst skapar djuren, jag skrev in en osäkerhet - ett möjligen - där. Men kungsörnens poetiska rymd och delfinens kreativa lekfullhet är annorlunda än våra.
Djur ägnar sig gudbevars icke heller åt vare sig publicism eller olovlig nedladdning. Ej heller nätsurfar de.
Frågan - men det är också det en annan diskussion - är vilka varelser som är friast?
Magnus Carlbring (embryobloggen)
"Troberg: I forna Sovjetunionen gavs exempelvis Karlsson på taket ut i stora upplagor, utan att Astrid Lindgren fick ersättning. Även i Kina ges litteratur ut, utan att upphovsmännen har kontroll över mängd och upplaga."
SvaraRaderaOch? I nazityskland respekterades copyright, men man hade ändå bokbål.
Du rör ihop saker som inte är relaterade för en billig poäng.
"Men Darwins evolutionslära - när den appliceras på sociala förhållanden - blir oerhört missförstådd och missbrukad i dylika sammanhang. Det är inte de "dåliga" som straffas, utan de som är mest anpassningsbara som vidareutvecklas."
Fel. Evolutionen är en rörelse bort från vad som är dåligt, inte en rörelse mot det som är bra. I vissa fall är det samma sak, i vissa fall så kan det leda till återvändsgränder, tex dinosaurierna.
"Men kungsörnens poetiska rymd och delfinens kreativa lekfullhet är annorlunda än våra."
Annorlunda, kanske. Jag skulle nog bara säga att vi drivit samma beteenden lite längre.
"Djur ägnar sig gudbevars icke heller åt vare sig publicism eller olovlig nedladdning. Ej heller nätsurfar de."
Snacka för dig själv, mina rått-flickor har en väldig förmåga att komma åt tangenter när jag surfar, med spännande resultat. Man blir bra på att lära sig hur man får browsern ur konstiga speciallägen...
"Frågan - men det är också det en annan diskussion - är vilka varelser som är friast?"
Det finns olika skolor där. Personligen anser jag att den som inte har någon makt över andra, men heller inte har någon som utövar makt över sig, är friast. Egentligen alltså den autarkistiska grundtanken.
embryo: och på vilket sätt hade yttrandefriheten gynnats av ett läge där Astrid Lindgren kunnat stoppa alla dessa snålåkande ryssar från att läsa hennes verk?
SvaraRaderajorma eng
jorma eng: Varför skulle de snålåkande stoppas? Det handlade ju bara om att Astrid Lindgren skulle få den ersättning hon hade rätt till.
SvaraRaderaMen. Sovjetunionen skrev inte på internationella upphovsrättsavtal, lika lite som man respekterade någon form av yttrandefrihet.
Författare fick gå under jorden eller skriva i genrer där samhällskritiken och satiren frodades på andra sätt; därav alla dessa framgångsrika SF-författare från sovjettiden.
Sovjeunionen var en totalitär stat där fria tänkare och författare fängslades för sina texter och sina åsikter, se exempelvis Joseph Brodsky eller Aleksandr Solzjenitsyn.
Upphovsrätten och yttrandefriheten är intimt förknippade: "Upphovsrätten kan dock ses som en del av större informationsrättslig helhet, som förutom upphovsrätt också inkluderar till exempel yttrandefrihet, integritetsrättigheter,
principen om offentliga handlingar som andra immaterialrättsliga områden och konkurrensrätt
som påverkar den fria rörelsen för information."
Källa: Alfred Streng, Ideella rättigheter i digital miljö
http://lipas.uwasa.fi/julkaisu/acta/acta172.pdf
Sorry, Embryo, men du får nog gräva fram något vetenskapligare än ett citat från en tyckare och lite slumpmässiga korrelationer för att stötta ditt påstående att yttrandefrihet och upphovsrätt är intimt förknippade. Korrelation innebär inte kausation.
SvaraRaderaOm något så är de motpoler. Upphovsrätten är en inskränkning i yttrandefriheten. Den gör att det finns saker jag inte får säga/skriva/sjunga/filma/programmera.
Troberg: Nu är ju citatet ur en doktorsavhandling, så den vetenskapliga graden måste anses relativt hög.
SvaraRaderaMen det finns fler: "Vad förespråkarna för kulturell allemansrätt och lönegradsbesoldade upphovsmän inte föreföll att inse – eller möjligen just insåg – var sambandet mellan den individuella upphovsrätten och yttrandefriheten. Deras historia är på flera sätt oskiljaktigt sammanflätad från 1700-talet och framåt (väl belyst i Gunnar Petris juridiska doktorsavhandling ”Upphovsrättens genombrott” 2008). Frihetsaspekten måste anses fundamental. Ett särskilt viktigt element är just upphovsmannens rätt att värna verkets och därmed sin egen intellektuella och moraliska integritet. Detta försvar för varje upphovsmans ideella rätt – rätten att motsätta sig ändringar i ett skyddat verk – var en huvudpunkt i Vilhelm Mobergs hållning."
Stig Strömholm i SvD 23/9 09 (Stig Strömholm är professor em, jur dr)
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/upphovsratten-ockult-men-standigt-aktuell_3559923.svd
"Stark koppling mellan yttrandefrihet och författarrätt
Upphovsrätten har alltid präglats av motsättningen mellan det fria och tillgängliga, som ofta
kopplas till yttrandefrihet, och upphovsmannens rätt till sitt verk. Men ser man till historien
finns det också ett starkt samband mellan dessa rättigheter, där yttrandefriheten var en
förutsättning för författarrätten. Det visar Gunnar Petris avhandling, som granskas vid
Uppsala universitet den 9 maj.
/.../
- Författarrätten skapade förutsättningarna för uppkomsten av de oberoende författarskap och den självständiga press som omvandlade Sverige under 1800-talets första hälft, berättar Gunnar Petri."
http://www.mynewsdesk.com/files/14a3dc2550a87a0511cba63eda54d0f8/resources/ResourceAttachedDocument/pm_petri.pdf
"Om slutligen något skall sägas om upphovsrätten, yttrandefriheten och framtiden, så får rättsläget i Sverige för närvarande sägas vara tydligt. Jag ser inte heller att upphovsrätten allmänt sett skulle utgöra något större hot mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten."
http://web2.jur.lu.se/internet/biblioteket/examensarbeten.nsf/0/D34863539052DCA4C125736F00712D43/$File/exam.pdf?OpenElement
Upphovsrätten är ingen inskränkning i yttrandefriheten; den säkrar istället det fria ordet.
Du kan ju inte äga idéer eller åsikter, lika lite som du kan äga andliga uppfattningar eller ha mer rätt eller fel i spörsmål kring just idéer.
Men: du äger rätt till din utsaga, du äger rätt till formen du uttryckte din idé på, du äger rätt till ditt jobb och ditt verk. Rätt och ansvar, och det ger en absolut - och skyddad - frihet. Och den konstnärliga friheten stödjer yttrandefriheten, och vice versa.
"Konstnärlig frihet, demokrati och yttrandefrihet betingar varandra ömsesidigt."
http://www.klys.se/pdf/KLYS%20yttrande%20över%20kulturutredningen%20webbversion.pdf
Författarförbundet skriver i februari i år: "Tryck- och yttrandefrihet bygger på några enkla principer som är grundläggande i en
demokrati: rätten att yttra sig, rätten att ta del av information, t ex genom frikostigt
tillgängliga bibliotek, och rätten att sprida information.
För att medborgare ska kunna fästa tilltro till informationens tillförlitlighet förutsätts att
yttrandet har ett väl utvecklat rättsskydd. Det ställer krav på en stark upphovsrätt.
Författarens/översättarens rätt att anges som upphovsman och att motsätta sig
förvanskning av texten är central."
http://www.forfattarforbundet.se/sff/images.nsf/0/4A8FCA04C7B9AAA7C12572A300394608/$file/SFF_om_behovet_av_en_stark_tryck_ochyttrfrihet.pdf
@Sara "...och vi har aldrig drivit något fall mot tonåringar."
SvaraRaderakonstigt när det är deras föräldrar som står för abonnemangen och därmed får ta smällen. eller är det fritt fram att skylla på sina barn numera och därmed vara safe för att ni inte driver fall mot dessa?
/Ulf Ehn
Jag har länge förundrats över oviljan att betala för digitala produkter. För mig är det bara ett annat distributionsmedium. Som ett tidigt exempel kan nämnas Aftonbladet som väckte debatt över deras betaltjänster (som visserligen accepterades ganska snabbt, men som ändå genererade ett visst initialt motstånd). Jag blev då brydd av att samma personer som inte hade några problem med att Aftonbladet kostade x antal kronor i Pressbyrån och att man måste betala för att få tillgång till tidningen helt plötsligt finner det otänkbart att betala för nätvarianten. Samma sak här med filmer. Jag tror inte det är så många svenskar som inte förstår varför en DVD-film kostar pengar men som utan problem kan ladda hem samma film gratis. Är det DVD-skivan de är villiga att betala 150 kr för? Men en DVD-R kostar ju bara 4-5 kr.
SvaraRaderaKanske är detta en produkt av att Internet började som ett (naivt) forskarprojekt där alla skulle få tillgång till information snabbt och enkelt. Internetpionjärerna tänkte väl aldrig att monetära intressen skulle komma in på arenan.
Hur som helst, jag tycker Antipiratbyrån driver ett viktigt arbete. Men jag tycker att det är våra politiker som bör ägna sig åt detta istället för en intresseorganisation. Ni är ju liksom part i målet, vilket gör det lätt att misskreditera era, i mina ögon, väldigt legitima och moraliskt riktiga ståndpunkter.